Thursday 4 December 2014

De så kallade Sverigedemokraterna och apartheid


Det kan inte hjälpas. Jag blev lite provocerad av en rubrik i Göteborgsposten igår.
Byström: "Mattias Karlsson hade fungerat bra i Sydafrika"
Vadå, Sydafrika? Men så läste jag vidare och budskapet om SD’s vikarierande partiledare var följande:


Mattias Karlsson hade fungerat alldeles utmärkt i Sydafrika under apartheidtiden. Hela ovanstående argumentation kunde vara hämtad från den holländska reformerta kyrkans sätt att legitimera rasåtskillnad och därmed ge de styrande under apartheidåren moralisk legitimitet för sin politik.
Nu har jag inte läst vad Mattias Karlsson skrivit och jag ska heller inte ge mig in på en analys av vilken syn på kyrkan eller kyrkorna i Sverige som han eventuellt har. Däremot vill jag peka på några omständigheter, som gör att jämförelsen haltar.

Även om det fanns ett romerskt katolskt kapell i Mossel Bay 1510-1512 får vi nog säga att kristendomen kom till Sydafrika vid mitten av 1600-talet med det ostindiska kompaniet. Det var mycket riktigt den holländska, reformerta kyrkan, som dominerade. Men under framför allt 1800-talet formligen invaderas Sydafrika av otaliga missionssällskap. Detta har fortsatt in i vår tid. Svenska kyrkan mission kom 1876 till den sydöstra delen av nuvarande Sydafrika, där vi bor.

Under tiden 1948-1990, när Nationalistpartiet styrde i Sydafrika och apartheid blev ett begrepp (det hade definitivt praktiserats även dessförinnan), var den reformerta kyrkan (Dutch Reformed Church) en nära bundsförvant till regimen. Ja, det går faktiskt att påstå att teologin låg bakom politiken.

Det fanns ett hemligt, vitt, manligt sällskap i Sydafrika, som hette 'Afrikaner Broederbond'. Det bildades 1918 och där fanns så småningom de flesta reformerta kyrkoledare, inflytelserika politiker, militärer, akademiker med flera som medlemmar. Under åren före maktövertagandet 1948 var detta en oerhört viktig maktfaktor i Sydafrika.

Däremot var inte den reformerta kyrkan statskyrka i Sydafrika, även om den på 1600-talet var den enda tillåtna.

Om de vita, reformerta kristna under apartheidtiden ska beskrivas korrekt, kan  rimligen inga så kallade Sverigedemokrater passa som jämförelseobjekt. Jag känner inte till så mycket om Mattias Karlsson, men det lilla jag snappat upp, pekar i motsatt riktning.

Afrikanderna (som den vedertagna terminologin lyder) var på sitt sätt mycket hängivna och fromma. Kyrksamma! Självklart var hela aprtheidideologin en fullständig missuppfattning av den kristna tron. Men i fallet afrikanderna var den en integrerad del av ett religiöst leverne, som omfattade hela personen, familjen och släkten. Är det så bland de så kallade Sverigedemokraterna?

Om vi ska bemöta de så kallade Sverigedemokraterna på ett klokt och konstruktiv sätt hjälper inga förenklingar.

På samma sätt som apartheid kunde störtas, tror jag att den ideologi som de så kallade Sverigedemokraterna står för, kan motarbetas. Jag har i nuläget svårt att tro att några grupper i den svenska kristenheten kan tänka sig att sälja sig till det så kallade sverigedemokratiska projektet.

Däremot finns det andra påtagliga likheter. Under tiden mellan 1910 och 1948 (efter Anglo-Boer war och bildandet av den sydafrikanska unionen) växte afrikanderna som folk. Med stöd av sina kyrka/sina kyrkor utvecklades den ideologi, som gjorde att de vann valet 1948. Men det var mycket annat som också ledde dit. Inte minst alla olika afrikandiska kooperativ, som stödde fattiga afrikander.

Min analys är att afrikanderna hade en vision för Sydafrika, som britterna saknade. Och den visionen handlade om något annat än ekonomi, levnadsstandard och annat materiellt. Den grundade sig i ett folk, som varit förtryckt men som av Gud hade fått denna sydligaste del av Afrika i gåva.

Var finns visionerna i Sverige och i Europa? Jag har svårt att se visionärerna. Det är klart att de finns men mycket handlar om kronor och ören (Euro och Cent). Lärdomen tror jag därför är att både alliansen och de rödgröna behöver formulera sin ideologi, och att den måste handla om ett gott samhälle. Mer än att fastna i det ekonomiska.

Har de så kallade Sverigedemokraterna en vision? Det är svårt att säga. Mest tycker jag det verkar vara en negativt formulerad vision. Men jag tror vi ska vara uppmärksamma på denna aspekt.

Vi behöver arbeta mot den ideologi som driver de så kallade Sverigedemokraterna. Det arbetet behöver ske nerifrån och upp. På alla plan, ja, men framför allt på gräsrotsnivå.

I det arbetet är det viktigt att inte använda de stereotyper som de så kallade Sverigedemokraterna håller sig med.

Låter vi bli det, kan vi också dra lärdomar från andra länder. Exempelvis ifrån Sydafrika.


No comments: