Monday 24 May 2010

Angående brudöverlämning

Det känns som om jag borde skriva något om brudöverlämning. Kanske mest för att jag själv ska få klart för mig vad jag egentligen tycker.

Igår intervjuades Göran Hägglund i Agenda. Han fick frågan om vårdnadsbidraget. Flera gånger frågade journalisten samma sak.

- Är det ett problem att mest kvinnor tar ut vårdnadsbidrag?

Han ville inte gärna svara. Hänvisade till att familjerna själva måste få bestämma. Till slut hörde jag honom säga, att det vore bra om även män fick chansen att vara hemma hos barnen. Jag lyssnade inte klart. Kanske pratade de mer om saken.

När det gäller vårdnadsbidraget måste väl ändå barnets bästa stå i centrum. (Vilket jag tror att Göran Hägglund också menade). För barnens skull är det bästa om föräldrarna delar på vårdnaden. Anser jag! Men samtidigt finns det ju gränser för hur mycket samhället ska styra.

Samma sak gäller vigselgudstjänsten. I överförd bemärkelse. Jag är inte förtjust i brudöverlämning. Min upplevelse är att det står för en onödig gradering av bruden och brudgummen. (Men frågan är verkligen vem som nedvärderas och vem som upphöjs). På ett sätt är min upplevelse inte att det är bruden som förminskas. Tvärtom! Ofta är det kvinnans önskemål. Inte för att hon är förtryckt eller omfattar en idé om att hon ska överlämnas från en förmyndare till en annan. Traditionen lyfter väl fram bruden på bekostnad av brudgummen, som snällt får vänta i avbytarbåset, tills det är dags för honom att komma in i matchen.

Jag gillar det inte! Som präst brukar jag problematisera det hela. Men jag lägger aldrig in mitt veto. Så viktig är inte frågan för mig!

Nu undrar jag varför den blir så viktig inför ett visst bröllop den 19 juni i år. Det handlar om ett stackars par, som inte får bestämma i stort sett något själva i sina liv. Bruden får inte ha vilken religion hon vill, om hon ska få behålla jobbet. Hon måste be regeringen om lov, när hon ska gifta sig. Nu kommer kyrkan farande, med ett gäng feministiska fundamentalister i täten. Många av dem kanske inte egentligen gillar monarkin, men nu ingår de en ohelig allians med alla rojalister i slaget om en hunsad överklasstjej från huvudstaden, som vill gifta sig med en kille från landet.

Visst förstår jag att vigseln, som kommer att TV-sändas, lär påverka brudpar över hela vårt land. Kanske sprider sig seden med brudöverlämning. Jag begriper problematiken. Men till sist är frågan: Vem är det som gifter sig? Kanske är detta det enda bruden i fråga får vara med och bestämma?

Har någon frågat henne och brudgummen vad de egentligen avser med detta? Kanske svaret inte handlar om nedvärdering av kvinnan. (Och i just detta fall är det väl den blivande mannen som i stor utsträckning får spela andra fiol.)

Till sist: Jag är inte förtjust i brudöverlämning. Jag tycker dessutom alla ska få bestämma vilken religion de ska ha. Jag undrar även om inte monarkin har gjort sitt!

1 comment:

Gerthie said...

Vet du hur man gör i Brasilien? Jo,brudgummen går fram till altaret tillsammans med sin mamma, brudgummens pappa med brudens mamma och bruden med sin pappa och sen är det en massa hälsande, tackande och överlämnanden hit och dit tills de "gamle" får sätta sig framme vid altaret. Efter denna procedur tar prästen vid, struntar helt i om den är några musiker, som håller på att spela utan avbryter glatt och pratar/predikar i 1,5 tim i 30 graders värme i stekande sol. Det fanns en tolk inhyrd från Svenska ambassaden men prästen bestämde så han avbryt översättningen. Proceduren upprepas, när musikerna åter börjar spela.
Det är den borgerliga akten som landet godkänner men i de här fallet var det viktigt för brudparet att även ha en kyrklig cermoni.
Trots värmen och maktgalen präst så är det ändå kul att ta del av olika kulturer.